Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod på en skola i mellersta norrland.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlärning ger en bra effekt och kvalité från elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter från Medieprogrammet vid Luleå gymnasium. En från varje avgångsklass. Jag har värderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lärt sig. Jag har gjort en karriärsprofil för varje student.

Syftet med detta kandidatarbete är att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrån det en mindre grupp i vanliga fall använder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanställa arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi därför ett digitalt spel..

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod.

Syftet med detta kandidatarbete är att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrån det en mindre grupp i vanliga fall använder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanställa arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi därför ett digitalt spel..

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder.

Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar ochintervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning ochlitteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns enideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategoriernabestår således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, mendäremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiskaståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåraoch arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sigav den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnåkursmålen annars..

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Syftet med denna uppsats är att jämföra journalisters intervjuteknik med avseende på om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken är intervjun är den mest använda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet går jag igenom vad som utmärker intervjun som Journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver också vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer åt. Med teorin som grund har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn på sin intervjuteknik.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med studien var att undersöka hur väl eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förståelse för matematikens användningsområden i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med två enkäter, en för att nå elevernas förförståelse samt en för att se en eventuell förändring. Även en kvalitativ del har utförts bestående av observationer samt två ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkäten är en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svårigheter med geometri och att dessa svårigheter kan bero lektionsupplägget. När det gäller det geometriska området volym har vi uppmärksammat att forskning om hur elever bäst tillgodogör sig undervisning inom detta område är bristfällig. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har fått arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet är att undersöka om elever uppvisar några skillnader i resultat beroende på om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har använts i vår studie är den första delen av en learning study-cykel. Istället för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.

Bygg- och anläggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad då liknande arbetsmetoder har använts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som är mer effektiva i förhållande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anläggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka åtgärder som krävs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvärderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig på en uppsättning av utvärderande frågor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anläggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien är att utifrån de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförståelse i projekt.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.